Den här veckan har känts helt ofantligt lång! Meja blev inte bättre efter tisdagens läkarbesök tyvärr utan det slutade med att vi fick åka in till akuten på onsdagskvällen efter att Meja hade fått en hostattack och kräkts upp allt som jag hade lyckats få i henne under dagen.
Hon behövde få tre olika sorters dropp för att få i sig allt som hon behövde, fett, glukos och vätska. De fick ganska snabbt och lätt infarterna i armvecken på plats medan Meja tittade på Pingu (så otroligt duktig tjej!). De sa dock att risken att något kärl skulle gå sönder var ganska stor pga fettdroppet som hon skulle få, men vi höll tummarna att det skulle hålla.
Det var som vanligt rätt fullt på sjukhuset så det fanns ingen plats på avdelningen där Meja egentligen hör till så vi fick spendera natten på Onkologen. Men innan vi fick sova så gick såklart det ena kärlet i armen sönder så de blev tvungna att sätta in en ny infart.De hade inte tid att vänta på att Emla skulle verka utan tog ett snabbplåster som inte verkade bra alls. Så de fick försöka att sticka utan bedövning, vilket misslyckades. Både Meja o jag var båda supertrötta och hon ville bara sova, så hon var verkligen jätteledsen när de stack och stack.
En bild från Instagram som jag tog strax efter 23 på onsdagkvällen, medan vi väntade på att få komma upp till operation. Meja var otroligt trött och lyckades somna i vagnen mellan stickförsöken.
Tillslut vid strax efter 23 fick vi komma upp till operation där en op-sköterska fick infarten på plats så vi äntligen kunde få sova!
Meja fick ligga med dropp i ungefär 1,5 dygn då hon vägrade att äta eller dricka och var jätteslö.De kopplade ändå bort droppet vid 12-tiden på fredagen för att se hur hon hon höll sig och om hon skulle bli hungrig. Hon åt lite välling på sjukhuset men inte mycket mer. Dock hade hon fått i sig bra med dropp så hon skulle stå sig om det blev så att hon inte åt hemma, så vi kunde i så fall komma tillbaka på lördagen.
Vi hade en liten mysstund på fredagsförmiddagen innan de kopplade bort droppet.
Så vid 15 åkte Meja och jag äntligen hem! Hon var jätteglad över att få komma hem och åt jättebra, äntligen! Så skönt att ha tillbaka våra gamla vanliga Meja igen! Lycka!Nu hoppas vi att hon håller sig frisk länge så att vi slipper fler sjukhusbesök inom den närmsta tiden framöver.
Tillslut runt 12-tiden på fredagen fick Meja äntligen bli fri från droppet och springa och leka med alla leksakerna som hon inte hade fått leka med under hela vistelsen. Lyckligt tjej!
